Korning består av 10 olika situationer / moment som alla innehåller olika typer av problem som vi vill att hunden försöker lösa.

Retningssituationer
Genom att försätta hunden i olika retningssituationer kan man ställa en mängd frågor till den. Till exempel: Vad tycker du om främmande människor? Hur mycket jaktlust har du? Hur modig är du? Blir du lätt stressad? Är du villig att försvara dig och din förare? Kan du bli arg? mm. Momenten är konstruerade för att ha en koppling till hundars förmåga att fungera i arbetssiuationer. Dessutom skall hundägaren få förståelse för en hunds reaktioner i vardagslivet. Domaren studerar och tolkar hundens beteenden mycket noga under momenten. Det är väsentligt att hunden alltid får möjlighet att visa sig så positiv som möjligt. Därför måste en testledare och domare agera på olika sätt när olika hundar hanteras. När man skall värdera en hunds mentala status bör den utsättas för olika typer av retningar med successivt stegrad svårighetsgrad. Man måste också få möjlighet att jämföra hundens beteenden i en situation med uppträdande i en likande.
Upplev ny miljö
De tre första momenten är anpassade för att ge hunden all möjlighet att på ett positivt sätt uppleva den nya miljön och personerna på platsen. Här utsätts hunden aldrig för något hot eller annat obehag, utan den erbjuds att hälsa på vänliga människor, att leka och att få jaga ifatt något. Under följande tre moment får hunden uppleva plötsliga överraskningar. Här prövas i huvudsak hundens stresskänslighet, förmåga att övervinna rädsla samt graden av nyfikenhet. Under de avslutande tre momenten måste hunden engagera sig under en längre tid. Nu vädjar vi i första hand till hundens kamp och försvarslust samt aggressivitet.

Hälsning och lek
Under testets olika skeden kommer hunden att konfronteras med människor i olika sammanhang. I det första momentetvill vi testa hur hunden uppträder mot främmande personer innan den får uppleva andra typer av engagemang. Vi vill jämföra hur en hund uppträder dels när den träffar en enda person, dels när den möter en grupp av människor. Anledningen är, som ni alla säkert har erfarenhet av, att hundar kan visa olika beteenden när den möter en respektive flera personer. Man säjer att man mäter hundens tillgänglighet. I den fördjupande kontakten som sker dels genom att testledaren leker med hunden, dels genom att hunden förs bort från föraren, har hunden möjlighet att visa sin samarbetsvilja och leklust. Hos vissa hundar stegras leklusten till kraftfulla kampbeteenden.

Lilla bytet
En liten trasa fäst i en lina som rör sig snabbt i zickzack-mönster bort från hunden. Här vill vi utröna hundens intresse för något som hastigt flyr bort ifrån den. Man iakttar hundens reaktion när den får syn på trasan, hur den förföljer (tempo, målinriktning) och slutligen på vilket sätt den visar intresse av trasan. En del hundar kastar sig över den sliter och drar. Andra visar intresse, men med mindre engagemang. Vissa struntar i hela retningssituationen.

Stora bytet
Här ställs hunden inför samma typ av retning som i förra momentet. Men "bytet" är nu betydligt större. En person, en så kallad figurant, sveps in i en filt eller dylikt och rör sig hastigt i zickzack-mönster bortåt. Hunden släpps lös när figuranten kommit ca 40 m och, fortfarande täckt av filten, satt sig på huk. Även här tittar man på hur hunden engagerar sig när den får syn på bytet, hur den förföljer samt framför allt intresset och modet för att gå fram och kontrollera bytet. Storleken på bytet kan medföra att vissa hundar blir mer engagerade här än vid lilla bytet. Men det kan för andra hundar få till följd att de blir tveksamma. Förutom att detta moment i huvudsak skall ge oss ytterligare svar på hundens jakt-kamplust kan det ge ett visst besked om hur modig den är.

Figurskogen
Hunden hålls kvar av en funktionär medan föraren springer iväg och gömmer sig. Under bortflyendet passerar föraren en mängd uppställda så kallade skyttefigurer av papp. Hunden släpps lös när föraren kommit till sitt gömställe. Redan från början kan hunden se några av pappfigurerna, men upptäcker inte mängden förän den kommit in bland dem. Momentet görs två gånger. Vid första tillfället händer inget alls utöver de synintryck hunden får, men andra gången reser man upp en liggande pappfigur alldeles innan hunden passerar den. Det här momenten innehåller en stor mängd frågor till hunden.
Till exempel: Blir du stressad när föraren springer iväg? Hur påverkas du av figurerna? Törs du springa samma väg som föraren? Var du koncentrerad på att hitta föraren? Lärde du dig något efter den första gången? Hur modig är du? Hur nyfiken är du?

Dumpe
Nu kommer ett moment där hunden blir överraskad i en situation när den inte är upptagen av något annat (i det förra momentet var hunden på väg till sin förare när överraskningen kom). Hund och förare promenerar på en skogsstig då man plötsligt rycker upp en stoppad overall framför ekipaget. Här gäller det att hunden snabbt sorterar ut vad detta är för något. Blir hunden rädd, och vad gör den då? Uppträder den som om den vill försvara sig och föraren? Blir den arg? Törs den gå fram och kontrollera? Hur uppträder den när den passerar samma plats direkt efteråt?

Skrammel
Med den tredje överaskningen har man för avsikt att kontrollera om en hund är specifikt ljudkänslig. Detta sker genom att man låter en tung kedja röra sig över korrugerad plåt. Detta rasslande ljud vet vi att vissa hundar kan reagera inför. Det finns till och med hundraser som man generellt pratar om som ljudkänsliga. För att komma tillrätta med sådana problem i ett avelsarbete är det viktigt att hundar kontrolleras och bedöms.

Trumgubben
I det här momentet ställs hunden inför en utklädd person som har till uppgift att försöka uppträda på ett sätt som liknar en hund som inbjuder en annan hund till lek. Hundar kommunicerar sinsemellan i huvudsak genom kroppssignaler och mimik. Därför är figurantens förklädnad och rörelsemönster viktiga av den anledningen att hunden inte direkt skall associera retningen med en människa. Figuranten rör sig växelvis i snabba uppfordrande lekinviter, till lite stela utmanande rörelser. Ömsom skall han visa undergivenhet genom att huka sig ner och vända bort blicken, ömsom kraft och styrka genom att i upprätt ställning breda ut sig i förklädnaden. Precis som en lekfull hund skulle agera för att få en lekkamrat. Det kallas social kamplust när hunden använder sitt kroppsspråk i en sådan här situation.

Släden
Nu skall hunden möta en figur i stället för en figurant. Figuren är i det här fallet en så kallad halv skyttefigur. Den är monterad på ett par skidor som gör det möjligt att låta släden avancera mot den plats som förare och hund befinner sig. Den väsentliga skillnaden fråm förra momentet är att släden inte gör några knyckiga kampinviter utan långsamt skrider framåt. Detta långsamma, stereotypa framåtskridande, tillsammans med det stela ansiktsuttrycket med stirrande ögon som finns på denna pappfigur är för hunden hotsignaler. Därför är det intressant att se om hunden nu uppträder annorlunda än i tidigare kampsituationer, och utvärdera vad det i så fall beror på.

Spöken
Det sista momentet är även det tänkt att väcka hundars försvarslust och i det sammanhanget aggressivitet. Här kommer två vitdraperade figuranter att skrida fram mot förare och hund från varsin sida snett framifrån. Över huvudet bär de vita hinkar med tydligt markerade ögon och mun. Man vill nu jämföra med hundens tidigare reaktioner och dessutom se om den kan koncentrera sig på två retningar samtidigt. Hotet blir i det här momentet kraftigare än i "slädmomentet". Detta för att det är två stycken som dessutom är större och resligare än pappfiguren på släden. I momentet "Släden" och "Spöken" värderas i första hand försvarslust och skärpa (aggressivitet).

Skottfasthet
Det är inte ovanligt att hundar reagerar vid skottlossning. I många fall kan det bero på att hunden upplevt skott i samband med något otrevligt och, som man säger, förvärvar skotträdslan och osäkerheten. Man skiljer på skotträdsla och skottberördhet. Är hunden rädd, visar den det genom att fly från platsen. Är den endast berörd reagerar hunden när det smäller, men blir kvar på platsen och kan återuppta arbetet. En hund kan visa sig berörd på två olika sätt. Endera genom att stanna upp i ett engagemang, eller genom att bli allmänt upphetsad och till exempel börja skälla. Skottprovet är det sista momentet under ett mentaltest och härefter markerar domaren på ett protokoll hundens mentala status.

Tillbaka till mentalsidan